9 mars, Där satt den!

Som Jotte har tjatat..... det skulle ju spelas utomhus, offentligt, på piazzor, till folkets jubel..... Nu gick det inte att hålla emot längre. Det är lördag, det är fullt ös i stan, bilkö till centrum, solsken och blå himmel, rekordvärme är utlovad. Vi parkerar bilen på ett torg intill och börjar ställa i ordning. Han kan naturligtvis inte stilla sig, måste prova akustiken... vi är ju inte färdiga med iordningställandet.....!!!
tjatar Lina

OK, det kom inga små farbröder och propsade på att få sjunga duetten med Gilda ur Rigoletto. Det uppstod inte spontant en folklig kör som i ett hörn av piazzan tog upp Fångarnas kör ur Nebukadnesar och visst, det var en liten silverhårig tant som menade på att vi borde spela en mazurka i stället. Nej, vår repertoar som bestod av en blandning av franska visor, typ Edit Piaf, svenska visor, typ Olle Adolphsson, och så några lättare italienska visor, kändes så här vid första speltillfället lite som att skjuta över målet. Publiken som troligen kom från kvarteren runtomkring har säkert en annan repertoar och det är ju dessutom marknadsruljangs så alltför finstämda musikstycken passar bättre i ett annat sammanhang. Hur som haver - många glada ögonpar mötte vi och de spontana applåderna talade ändå ett annat språk. Men nog skulle det sitta fint med en eller annan siiliansk dänga på repertoaren. Få se var vi kan hitta dem.
Jotte

Jag var naturligtvis fruktansvärt nervös. Men samtidigt både förväntansfull och trygg. Trygg i att Jotte har valt och accepterat min medverkan. Trygg i att det är hans instrument som hörs mest och att han, eftersom han spelar utan noter, står för publikkontakten. Trygg i att hans kunnande och erfarenhet är så oerhört stor. Det var alltså en nervositet blandad med glädje. Vi hade tur! Vi blev igenkända som kunder från förra veckan. Därmed var kontakten etablerad. "Och självklart. Musik är alltid välkommet. Det är klart att ni ska spela här."Alltså var manegen rätt så krattad, förutsättningarna de bästa vi kunde få i det här läget. Vad gjorde det då att akustiken inte var den allra bästa, att det var en massa kommentarer och frågor mellan låtarna som gjorde att min koncentration sattes helt ur spel, att trafiken överröstade oss och att svetten lackade. Vi gjorde det! Vi hade roligt. Vi fick applåder! Vi fick frågan om vi hade "något kort" för en av besökarna arbetar på ett hotell och vi skulle kanske kunna spela där... Gaget en middag med vin inkluderat... Dessutom har vi nu en massa kompisar på det där torget!.
Lina
Vi ska göra om det här men på en annan plats och vid en annan tidpunkt. Vi har hittat ett ställe i Scicli, en bro mellan två gator, en relativt sen kväll, hur skulle det kunna fungera? Det blir nästa "pröve" men helt säkert träffar vi de här nyfunna vännerna på grönsakstorget igen.
PS. Gaget för dagens spelning ser ut som följer: 2 fänskålsstånd, ett salladshuvud, tre citroner, 1 knippa morötter, ett knipe sparris, ett nybakat rågbröd, två bitar chokladkaka och två hemmagjorda olivtvålar, dessutom 3 salladshuvuden för 1 euro.
Lina&Jotte
Kommentarer
Postat av: lena
UNDERBART!!!!!!!!!!HEJA! HEJA!
Postat av: Åke Nilsson
RESPEKT!!
Postat av: Monica och Göran
Åh, så härligt.
Musik talar till folks hjärtan. Även mat. Vad kan vara mera värt än ett ätbart gage?
Tror på idén att stå på en bro i kvällningen och spela.
Postat av: Johan Skog
Eja, hade vi mött en dylik duo utanför Willy´s i Lund när vi i kulingvindar och snöglopp cyklade för att handla idag!
Postat av: Karin Östergren
Med risk att skriva allt en gång till. ( Tryckte på fel knapp) Så underbart roligt ni har, men det har ni väl redan märkt eller hur?Och betalningen var ju imponerande. Ni kommer att överleva. Unnar er allt gott och tack för fina reportage.
Postat av: Pär Lindell
Vill ni ha hjälp att placera gaget så ställer jag så klart alltid upp!!
Trackback